Vad är styrränta och hur påverkar den ekonomin?

Styrräntan är den ränta som banker betalar för att låna eller placera pengar hos Riksbanken. Riksbanken justerar styrräntan för att upprätthålla ett fast penningvärde över tiden genom en låg och stabil inflation, en hållbar ekonomisk tillväxt och en hög sysselsättning. Styrräntan påverkar bankernas räntor, vilket i sin tur påverkar aktiviteten i ekonomin och därmed inflationen.

Styrränta

Hur påverkas inflationen av styrräntan?

Riksbanken använder styrräntan för att påverka inflationen. Om Riksbanken bedömer att inflationen behöver dämpas, höjs styrräntan vilket minskar viljan att investera både för företag och hushåll och därmed dämpar konsumtionen. Å andra sidan, om Riksbanken bedömer att inflationen är för låg, sänks styrräntan för att öka konsumtions- och investeringsviljan och därmed stimulera ekonomisk tillväxt.

Vad är bankernas räntor?

Bankernas räntor är den ränta som privata hushåll och företag betalar när de lånar pengar från bankerna. Bankernas räntor påverkas av styrräntan, men också av andra faktorer såsom förväntningar och prognoser om framtida inflation. Bankernas räntor kan antingen höjas eller sänkas när Riksbanken ändrar styrräntan.


Frågor och svar om styrränta

Vad är styrränta?

Styrränta är räntan som centralbanken sätter för att styra ekonomin i ett land. Det är den ränta som bankerna får betala när de lånar pengar från centralbanken och den ränta som centralbanken betalar på bankernas överskott av pengar.

Hur påverkar styrräntan ekonomin?

Styrräntan påverkar ekonomin genom att påverka ränteläget i samhället. Om centralbanken höjer styrräntan ökar räntorna på lån och sparande, vilket kan minska konsumtionen och investeringarna i ekonomin. Om centralbanken sänker styrräntan minskar räntorna på lån och sparande, vilket kan öka konsumtionen och investeringarna i ekonomin.

Vilka faktorer påverkar centralbankens beslut om styrräntan?

Centralbankens beslut om styrräntan påverkas av flera faktorer, inklusive inflationen, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet och andra makroekonomiska indikatorer. Centralbanken tar också hänsyn till internationella faktorer som handelspolitik och valutakurser när de fattar beslut om styrräntan.